BORTAGET

Jag förlät dig för det du gjort mot mig. Men nu inser jag, att du fortfarande är exakt samma människa jag lämnade ett tag. 
Du vill ha tillbaka mig. Jag gav med mig och trodde du skulle förstå va jag har sagt till dig. Men du har bara bevisat att din personlighet inte passar mig.
Vad hände med oss? Just nu är det bara en du vill vara med, du tål inte att jag är med henne ensam, går iväg och pratar med henne. utan du måste alltid stå bakom och vara med i en konversation som jag har med henne.
Du tvingar henne stanna hos dig, så att jag kan bli ensam. 
Jag tycker du ser mig som ett hot, ett hot som egentligen inte existerar. utan bara i dina tankar.
Jag är heller inte heller avundsjuk i dig. Som du verkar tro. Du tål inte när folk säger komplimanger till mig, du är den som vill få mest uppmärksamhet. 
och jag tål inte sådant, 
jag vill inte heller börja bråka med dig eller sluta umgås, för du vet jag att jag förlorar en av mina vänner.
Jag har andra vänner än dig, men du betydde så jävla mycket. DU va en av mina bästa vänner.
Men nu är du... En bekant, en kompis, en som går i min klass. 
För på det sättet du är mot mig, bevisar att du inte vill ha mig som vän.
Du tävlar med mig. Så känner jag.
Inte utseende eller skolan, utan att ha en vän till oss gemensam för dig själv.
Jag tål bara inte sådant.. I'm afraid we don't have so much incomment
Men även, alla svaga sidor och även de elaka, så älskar jag dig. Så du vet..

JAG ÅNGRAR DET JAG SKREV...

speciell person


Tänk hur mycket en människa kan förändra en. inte på ett dåligt sätt, utan på ett bra. Det är otroligt hur mycket du gumman, beytder för mig. Jag har lärt mig att med dig kan man vara sig själv med.
Du har gjort mig mer säker på mig själv, hjälpt mig med mitt självförtroende och puschat mig framåt. jag har fortfarande mycket mer att lära mig och så. men fy fan elin, mina tårar rinner och jag ler. För jag vet att du är en vän jag kan behålla ett långt tag.
VI kan tjafsa men det löser sig alltid på något sätt. Du är min glädje spridare och en av mina bästavänner. Och dessa ord kommer från mitt hjärta utan tvekan.
jag älskar dig och jag vill inte glida ifrån dig, aldrig.
VI är så pass lika att vi kan stå ut med varandra i veckor

Tusen ord kan inte beskriva dig. Älskar dig kvinna, mest
ELIN <3 ELIN


iam the fucking best

Det känns som jag har blivit flyttad ett steg i mitt liv. Jag har kommit halvvägs ut från mitt skal.
Nu känner jag mig vacker. Har inte gjort det på otroligt länge, har inte heller några mörka ringar runt mina ögon längre och jag känner mig inte deprimerad.
lyckligare, det är nog så det kallas.
Nu känner jag nästan en vilja att börja kämpa i skolan och ta tag i allt jag har missat och slumrat bort på lektionerna.
Jag ska fan lyckas och det känner jag redan att jag gjort.
det känns som att hela åttan har gått och jag har fått toppen betyg och beröm.
Men nu när jag tänker efter, så har jag inte ens fått några läxor eller så.
Men just nu känner jag mig för att öppna bökerna och läsa egenom allt jag inte kan och komma tillbaka som ett snille.
Just så känner jag.. Men jag ska fan njuta av dem sista dagarna kvar av sommaren och bara vila ut och ta tag i den här jävla skiten som hänger bakom mig.
jag vet att jag har vänner som stöttar och en underbar familj som jag älskar och tror på .
nu lever jag livet, fan va jag är lycklig nu..
Nu har jag inte lust med något annat än att sitta och kolla på mig själv och förstå att jag har ett unikt utseende och en personlighet som ingen kan ändra.

Idag ska jag ta hand om mig själv..
Fan, ingen får störa mig i den här stunden alltså.. Känns sjukt konstigt att jag känner så här. Har aldrig gjort det tidigare


iam not tierd

Jag har märkt att även fast jag pluggar och pluggar till prov och liknande så får jag g eller ett svagt g.
jag är en ganska stark människa. Men mina lärare får mig att sänkas ner till botten.
Elin du måste öva mer, du måste kämpa blablabla.
Tror dom inte jag har det varjedag, jag hör det exakt varjedag!
Mamma som säger det, pappa eller en annan nära familjemedlem och även vänner.
Jag vill inte höra det från någon gammal gubbe eller tant i en ful outfit utan jag vill höra det från mina föräldrar som ändå jag kan lyssna på så otroligt mycket.
Jag är inte bortskämd och tar allt för givet, att man ska ha det och det.
Men jag vill inte höra av mina lärare om min skolgång, även fast det är deras ansvar.
Jag vill kämpa själv, och ta tag i allt i min egen takt. Jag tar den tid jag behöver, thats it.
Visa av mina vänner får allt det önskar och va det pekar på, och jag nämner ingen. För att dom vet väl vem dom är..
Men dom är fina tjejer, dom är duktiga i skolan dom kämpar.. Dom har säkert gjort sig värda det dom får. 
Men elin, du har bara gåt i skolan 12 terminer ungefär, du har hela 8,9, 1ring,2,3 och sedan högskolan.
Se det ljust!
Men jag vill ta allt i min egen takt.
Jag vet hur mycket jag tjafsar om skolan osv.
Men under den här tiden jag fick mina 76/100 på mitt engelska prov så har jag tänkt att fan, nu ska jag klara alla andra prov. MEN IKKE..
det är snart fan ingen ide att jag pluggar till saker. För att jag snubblar alltid.
Men jag ska inte ge upp..
Jag har inte fått betyg ännu och i 8:an , ska jag ge allt jag har


fuck skolan

Någon gång, ibland börjar jag gråta inne i mig.
Och oftast beror det på skolan och vänner osv.
Och det har hänt nu.. Jag orkar inte med skolan. Jag har inget att ge. Alla klagar på mig.
Nu ska jag få ett återgärdsprogram i engelska som jag inte har någonaning om.
Jag orkar knappast se ljust i min framtid.
Mitt mål är ju att bli makeup artis och få ett hygligt jobb inom det.
Men jag måste lyckas i skolan..
Matten går skit, engelskan tycker inte jag har några brister på. Bara gramatiken, jag läser bättre än vissa andra i min a-grupp i skolan, visa vill inte änns läsa. Jag kan skriva på engelska och kan snacka det bra. Så jag fattar inte..
Svenskan är det viktigaste ämnet och det kan jag ju hålla med om, alla verb, substantiv&adjektiv. det är viktigt,
stavningen. Ja, det är jag inte heller så duktig på..
Och jag vet själv att jag inte är duktig i skolan men försöker tänka ljusa tankar, hur tusan ska jag göra.
Jag orkar knappast något, gå ändast ditt pga vännerna.
Inget annat. Varför kan inte skolan hjälpa till lite eller.?
Jag får bara skit i skolan.
Jag kommer snart bryta samman, jag orkar inte längre, jag gör inte det.

Jag vet att det inte gör någon nytta att byta skola och börja om. För mina betyg kommer fortfarande följa med mig hur jag än gör..

Jag vill inte änns tänka framåt, hår svår åttan kommer bli med alla betyg. Hur mycket jag kommer gråta om dagarna och så.

Mina föräldrar är ju knappast där för mig. Efter som att mamma har så mycket annat att göra, och pappa bor så långt borta.



vill börja om från början

bara elin som snackar

Jag har stora problem.
Är det så att jag har sömn problem eller är jag ovanligt pigg för att snart vara 11 på kvällen.
Har inte kommit igång med pluggandet som jag lovat mig själv att göra.
Kommer aldrig lära mig något vid den här tiden på dygnet.
Jag hatar läxor, skolan och hur mycket tid det egentligen går åt på min fritid att göra matteläxan hitt och göra noläxan ditt.
Och hur mycket tid vi ungdomar skulle kunna ha om vi slapp alla dessa högar med skol arbete som vi måste ha klart den tiden och den dagen osv.
Vi har säker 5 läxor per vecka. Alla ungefär samma dag. Jag vet, jag vet att bara går i sjuan och inte har kommit upp till betygen ännu men det känns som att jag har sumpat allt.
Varenda skol timme har runnit i väg och jag kan knappast komma i håg något.
Om jag tänker tillbaka på förra terminen kommer jag knappast ihåg något. Har jag något fel i hjärnan eller är det så med alla?
Kan jag få MVG i alla ämnen även fast jag inte riktigt kommer ihåg något..

Jag ska satsa allt, och ibland kan jag även gråta och tänka att "Tusan elin, mer än hundra chanser har du fått att kämpa mer i skolan och du tar dom inte?! hur dum får man vara.. På riktigt?"
Livet går ju inte ut på att gifta sig rik, skaffa 3 barn och liva lycklig i alla sina dagar.
Man måste kämpa även fast man kanske just då blir hemma fru med miljoner i bakfickan.

Jag tror att jag har 1% chans att bli så rik och förmögen.
Jag ska för tusan komma in på en bra linje i gymnasiet, få ett bra jobb och känna mina egna pengar.
Min man kan tusan inte försörja mig.. Det är inte det livet går ut på.

Allt handlar heller inte om utseende och hur mycket kläder man har. Bara man är lycklig kommer man nog lyckas.

funderar

Elvira sover och jag sitter och funderar..
på er alla som kommenterar anonymt. Är det så att ni inte vågar säga vilka ni är eller så?
självklart, så kanske man vill kommentera anonymt i bland, men hela tiden funkar inte.
Jag har absolut inte något emot att ni kommenterar anonymt, men jag vill gärna ha en bild på hur ni är som person.
Och hur många kommentarer som är anonyma är inte elaka. Jag vet att ni är väldigt hygliga mott mig och så, men när det väl gäller så kommenterar ni gärna illa.
säg bara vem ni är, så svårt är det inte egentligen..
Jag blir bara glad och så..

eller det funkar bara om ni lägger in eran blogg adress och så. jag vill ha en bild på er.
Som ni har en bild på mig!

Jaja, onödigt inlägg!

Hur kan min skola ge oss läxor första dagen?

Ja, det är frågan.
Vi har fått kemi läxa, men hallå. Ger man elverna läxa första dagen?
Jag tycker det är väldigt mkt begärt av dom. Vi kommer alla jätte trötta från ett jullov och så ger dom oss läxa.
Jag som knappast kunde somna igår kväll, hur ska jag lyckas plugga nu..
Jag känner att jag inte har lust att sätta mig och göra läxan efter som att är trött och ofräsh efter en lång dag i skolan och sittandes mellan sofia och en kille som satt och flåsade i bio salongen.
Jag har bara lust och somna och lägga mig i ett varmt bad utan att bekymra mig över läxor och allt som krätsar runt skolan.
Nej, det är bara och göra, efter som ett av mina nyårs löften är att kämpa i skolan.


RSS 2.0